Kalenderår, brutet räkenskapsår och årsredovisning – viktiga datum att ha koll på
Som företagare måste du hålla koll på räkenskapsåret och när årsredovisningen ska lämnas in. Här förklarar vi skillnaden mellan kalenderår och brutet räkenskapsår, samt deadlines för årsstämma och årsredovisning.
Vad betyder kalenderår?
Kalenderår är ett räkenskapsår som följer kalendern – det vill säga 1 januari till 31 december. Detta gäller bland annat enskilda firmor och handelsbolag med fysiska personer som ägare.
Vad är brutet räkenskapsår?
Ett brutet räkenskapsår kan till exempel vara 1 maj till 30 april. Det omfattar alltid 12 hela månader men behöver inte följa kalenderåret.
När ska årsstämman hållas?
Alla aktiebolag ska hålla en årsstämma senast sex månader efter räkenskapsårets slut.
På årsstämman beslutar ägarna bland annat om fastställande av årsredovisningen, disposition av vinst eller förlust samt val av styrelse och revisor (om bolaget har sådan).
Årsredovisningen ska skickas in till Bolagsverket senast sju månader efter räkenskapsårets slut.
Har du kalenderår (1 januari – 31 december) är deadline 31 juli.
Har du brutet räkenskapsår räknas sju månader från den sista dagen i räkenskapsåret.
Att lämna in årsredovisningen i tid är viktigt – annars riskerar bolaget både förseningsavgifter och i värsta fall tvångslikvidation.
Vanliga frågor och svar:
När har man räkenskapsår?
Alla företag har ett räkenskapsår.
- Enskilda firmor och handelsbolag med fysiska personer som ägare måste som regel följa kalenderåret.
- Aktiebolag och ekonomiska föreningar kan välja mellan kalenderår eller brutet räkenskapsår, beroende på vad som passar verksamheten bäst.
Kan man byta räkenskapsår?
Ja, det går att byta räkenskapsår, men det kräver tillstånd från Skatteverket och i vissa fall även registrering hos Bolagsverket.
Skälet måste vara giltigt, till exempel att bättre anpassa bokslut och årsredovisning efter företagets verksamhet.
Det är inte fritt att byta hur som helst – det får bara göras i särskilda situationer och normalt sett endast en gång.
Varför har man brutet räkenskapsår?
Brutet räkenskapsår kan vara en fördel för företag som har en tydlig säsongsvariation i sin verksamhet.
Genom att förlägga bokslutet till en lugnare period kan bolaget underlätta både administration och planering.
Ett brutet räkenskapsår kan också ge en tydligare bild av företagets resultat om intäkter och kostnader inte följer kalenderåret.
Vem bestämmer räkenskapsåret i ett bolag?
Räkenskapsåret bestäms när bolaget bildas och anges i bolagsordningen. Det är alltså bolagsstämman som beslutar om vilket räkenskapsår som ska gälla.
Vill man senare ändra räkenskapsåret måste man fatta ett nytt stämmobeslut och anmäla ändringen till Bolagsverket. I vissa fall krävs även godkännande från Skatteverket.
Vad händer om man missar att lämna in årsredovisningen i tid?
Om årsredovisningen inte lämnas in senast sju månader efter räkenskapsårets slut riskerar företaget förseningsavgifter från Bolagsverket.
Avgiften ökar ju längre förseningen pågår.
Om årsredovisningen inte skickas in alls kan bolaget till slut bli föremål för tvångslikvidation, vilket innebär att verksamheten kan tvingas läggas ned.
För styrelsen kan utebliven årsredovisning också innebära ett personligt ansvar.
