Nya bolåneregler från 1 april 2026
De nya reglerna innebär i huvudsak följande förändringar:
- Det skärpta amorteringskravet, det vill säga kravet på ytterligare amortering med minst 1 procent för dem som har bostadslån högre än 4,5 gånger sin bruttoårsinkomst, tas bort.
- Bolånetaket höjs från 85 till 90 procent av bostadens marknadsvärde vid köp av en ny bostad, vilket gör att den egna kontantinsatsen inte behöver vara lika stor.
- Möjligheterna att ta tilläggslån begränsas. För tilläggskrediter får belåningsgraden vara maximalt 80 procent.
- Idag finns en regel kring att omvärdering av bostad vars syfte är att ändra amorteringstakten endast får göras vart femte år. Denna regel omfattas nu även omvärdering av bostad i syfte att utöka låneutrymmet.
Detta kommer på kort sikt öka bostadspriserna och även då hushållens skulder, men på långre sikt behöms det att stimulera byggande och därmed dämpa prisutvecklingen.
Text: Anna Sipilä,
Srf Certifierad Affärsrådgivare
/ Auktoriserad Redovisningskonsult,
Allians Revision & Redovisning AB
Nya bolåneregler från 1 april 2026 – detta innebär förändringarna
Från och med den 1 april 2026 införs nya regler för bolån i Sverige. De nya bolånereglerna innebär flera förändringar i hur bostadslån får tas och hanteras. Syftet är att göra det lättare för fler hushåll att ta sig in på bostadsmarknaden samtidigt som kreditgivningen fortsatt ska ske på ett ansvarsfullt sätt.
Reglerna omfattar bland annat förändringar i amorteringskraven, bolånetaket, möjligheten att ta tilläggslån samt regler för omvärdering av bostäder.
Här går vi igenom de viktigaste förändringarna och vad de kan innebära för bostadsmarknaden.
Det skärpta amorteringskravet tas bort
En av de största förändringarna är att det så kallade skärpta amorteringskravet tas bort.
Det skärpta amorteringskravet innebär i dag att hushåll som har bolån som överstiger 4,5 gånger deras bruttoårsinkomst måste amortera ytterligare 1 procent av lånet per år.
Från och med 1 april 2026 tas detta krav bort. Det innebär att hushåll med hög skuldkvot inte längre behöver göra denna extra amortering.
De ordinarie amorteringskraven kopplade till belåningsgrad kommer dock fortsatt att gälla.
Syftet med förändringen är att minska trösklarna för hushåll som vill köpa bostad, särskilt i områden där bostadspriserna är höga i förhållande till inkomsterna.
Bolånetaket höjs till 90 procent
En annan viktig förändring är att bolånetaket höjs från 85 procent till 90 procent av bostadens marknadsvärde.
Bolånetaket reglerar hur stor del av bostadens värde som får finansieras med bolån.
Tidigare har köpare behövt finansiera minst 15 procent av bostadens pris med egna pengar, vilket ofta kallas kontantinsats. Med det nya bolånetaket räcker det i stället med 10 procent i kontantinsats.
Detta kan göra det lättare för exempelvis:
- förstagångsköpare
- yngre hushåll
- personer som saknar stort sparkapital
att ta sig in på bostadsmarknaden.
Samtidigt kan ett högre bolånetak bidra till att hushållen tar större lån, vilket är en faktor som myndigheter och ekonomer följer noggrant.
Begränsningar för tilläggslån
De nya reglerna innebär också förändringar i möjligheten att ta tilläggslån på befintliga bostäder.
För sådana tilläggskrediter införs en ny begränsning där belåningsgraden maximalt får vara 80 procent av bostadens marknadsvärde.
Syftet är att minska risken för att hushåll ökar sin skuldsättning alltför mycket genom att belåna redan ägda bostäder.
Tilläggslån används ofta för exempelvis:
- renoveringar
- investeringar i bostaden
- konsumtionsutgifter
Genom den nya begränsningen vill man skapa en bättre balans mellan tillgång till krediter och finansiell stabilitet.
Skärpta regler för omvärdering av bostäder
Reglerna kring omvärdering av bostäder förändras också.
I dag finns en regel som innebär att en bostad normalt bara får omvärderas vart femte år om syftet är att ändra amorteringstakten.
Från och med 2026 kommer denna regel även att gälla omvärderingar som görs i syfte att utöka låneutrymmet.
Det innebär att möjligheten att ta större lån baserat på en ny värdering av bostaden begränsas.
Syftet är att motverka att hushåll ökar sin skuldsättning genom täta omvärderingar i en stigande bostadsmarknad.
Möjliga effekter på bostadsmarknaden
De nya bolånereglerna kan få flera effekter på bostadsmarknaden.
På kort sikt bedömer många ekonomer att förändringarna kan bidra till:
- högre bostadspriser
- ökad efterfrågan på bostäder
- högre skuldsättning bland hushåll
Det beror främst på att det blir lättare att låna pengar till bostadsköp.
På längre sikt är ambitionen att reglerna ska bidra till att stimulera bostadsbyggandet. När fler hushåll har möjlighet att köpa bostad kan efterfrågan på nyproduktion öka, vilket i sin tur kan bidra till en mer balanserad bostadsmarknad.
Sammanfattning
De nya bolånereglerna från den 1 april 2026 innebär flera viktiga förändringar:
- Det skärpta amorteringskravet tas bort
- Bolånetaket höjs från 85 till 90 procent
- Tilläggslån begränsas till högst 80 procent belåningsgrad
- Regler för omvärdering av bostäder skärps
Förändringarna kan på kort sikt påverka bostadspriserna och hushållens skuldsättning, men målet är att på längre sikt bidra till en mer fungerande bostadsmarknad och ökat bostadsbyggande.
