Stora ändringar i 3:12 – vad betyder det för dig som delägare i fåmansföretag?

Regeringen har nu lagt fram sin lagrådsremiss med det slutliga förslaget om förändringar i 3:12 reglerna. Förslaget ligger i linje med det som tidigare presenterats av utredningen, men vissa justeringar har företagits.
Bakgrunden är att regeringen i maj 2022 beslutade att se över regelverket kring fåmansföretag. Utredningsarbetet har därefter utökats genom flera tilläggsdirektiv och har haft som övergripande syfte att förenkla och förbättra regelverket. Den 3 juni 2024 presenterades utredningens förslag, vilket därefter skickades ut på remiss med svarstid till oktober 2024. Flera remissinstanser ställde sig positiva till förslagen. Finansdepartementet har därefter arbetat vidare med att bearbeta och förfina innehållet.

Lagrådsremissens innehåll
Utredningens förslag om att förändra beräkningen av gränsbeloppet dvs. det som avgör hur stor del av utdelning och kapitalvinst som kan beskattas till 20 procent behålls i regeringens förslag. Regeringen föreslår även förenklingar kring vilka som kan omfattas av olika delar av regelverket.

Beräkningsreglerna förändras
Regeringen föreslår att dagens förenklings- och huvudregel ersätts med en gemensam beräkningsmodell. Ett grundbelopp om fyra inkomstbasbelopp (322 400 kr för 2025) ska fördelas på företagets andelar. Om en delägare äger andelar i flera bolag och det totala beloppet annars skulle överstiga fyra inkomstbasbelopp, ska det fördelas proportionellt. Utöver grundbeloppet får delägaren beräkna ett lönebaserat utrymme om 50 procent av kontant utbetalda bruttolöner i bolaget och dess dotterbolag, men med ett avdrag om åtta inkomstbasbelopp (644 800 kr för 2024) per delägare. Kraven på eget löneuttag och ägarandel tas bort, vilket innebär att fler delägare kan använda löneunderlaget. Dock undantas löner i bolag som ägs via alternativa investeringsfonder, och den särskilda dotterbolagsdefinitionen slopas.

Övriga förändringar i regelverket
Uppräkning av sparat utdelningsutrymme slopas, men det kompenseras av det nya grundbeloppet. Omkostnadsbelopp får fortfarande räknas med, men uppräkning (statslåneräntan + 9 procentenheter) tillåts endast för den del som överstiger 100 000 kronor. Karenstiderna föreslås generellt kortas med ett år, från fem till fyra år. Detta påverkar bland annat hur länge en andel anses kvalificerad efter att en delägare slutat vara verksam i betydande omfattning, samt vid tillämpning av utomståenderegeln och regeln om samma eller likartad verksamhet.

Till skillnad från utredningens förslag läggs ansvaret för kontrolluppgifter på den enskilda delägaren, som i sin deklaration ska lämna de uppgifter Skatteverket behöver för att kunna tillämpa 3:12-reglerna.

Ikraftträdande 1 januari 2026
De föreslagna regeländringarna avses fortsatt träda i kraft den 1 januari 2026. Nästa steg i lagstiftningsprocessen är att lagrådet ska granska och yttra sig över förslaget varefter en proposition ska tas fram som ska godkännas av Riksdagen.

Så påverkas du – Behov av individuell analys
De föreslagna ändringarna syftar till att förenkla tillämpningen av reglerna och innebär samtidigt nya förutsättningar för att kunna planera kring utdelningar, löneuttag och ägarstruktur. Beroende på bolagsstruktur och delägarens löne- och utdelningssituation kan effekterna bli mycket olika.

Du som är delägare i ett fåmansföretag behöver se över din situation i god tid. Kontakta oss gärna om du har frågor eller funderingar på hur regeländringarna kan komma att påverka din skattemässiga situation i fåmansföretaget.

Text: Almedina Redzic, Skattejurist,
Allians Revision & Redovisning AB