Osäkert ekonomiskt läge i Sverige framöver – Ny prognos från Finansdepartementet
Igår presenterade Finansminister Mikael Damberg Finansdepartementets senaste prognos för det ekonomiska läget i Sverige. Från och med andra halvåret i år väntas en hög inflation och stigande räntor leda till att tillväxten i den svenska ekonomin dämpas och den starka arbetsmarknaden bedöms växa i allt långsammare takt.
Enligt prognosen påverkar hög inflation och stigande räntor hushållens köpkraft och den privata konsumtionen kommer därmed att dämpas betydligt både i år och under 2023. Exporter och investeringar väntas växa i en långsammare takt framöver och tillväxten i Sverige väntas bli 1,9 procent 2022 och 1,1 procent 2023, för att sedan öka till 2,1 procent 2024.
Arbetsmarknaden har förbättrats betydligt efter pandemin men från och med andra halvåret under 2022 bedöms sysselsättningen öka i en långsammare takt än vad den har gjort tidigare. Arbetslösheten väntas fortsätta sjunka något i år för att sedan plana ut på 7,4 procent 2023, en nivå som är något högre jämfört med bedömningen från prognosen i vårpropositionen.
För tillfället råder det dock stor osäkerhet i prognosen då Rysslands invasion av Ukraina skapar osäkerhet kring tillgång och prisutveckling för många viktiga råvaror. Bland annat kan minskade leveranser av gas till Europa påverka svensk ekonomi ytterligare. Det är också osäkert hur centralbankerna runt om i världen kommer att agera för att dämpa inflationen, särskilt om en hög inflation består.
Sparandet i de offentliga finanserna förväntas stärkas under prognosperioden och överskotten bidrar under de åren till en lägre skuld i offentlig sektor. Sveriges bruttoskuld som andel av BNP är bland de lägsta i EU vilket innebär att svensk ekonomi har en god motståndskraft.
Prognosen bygger på information till och med den 9 juni.
