Särskild begränsningsregel för underskott från tidigare år – Skatteverket uppdaterar sin vägledning
Skatteverket uppdaterar sin vägledning med anledning av den särskilda begränsningsregel som införs gällande möjligheten att dra av tidigare års underskott efter en ägarförändring.
”Begränsningsregeln innebär att möjligheten att dra av tidigare års underskott efter en ägarförändring upphör i sin helhet om underskotten har utgjort det övervägande skälet till att ägarförändringen har skett. Bedömningen av om underskotten har utgjort det övervägande skälet till ägarförändringen ska göras med hänsyn till omständigheterna. Syftet med bestämmelserna är att motverka handel med underskottsföretag och att beloppsspärren kringgås. De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 maj 2022 och tillämpas vid ägarförändringar som sker efter den 10 juni 2021 (40 kap. 17 a § IL, prop. 2021/22:93). Sidan kommer att uppdateras med ytterligare information om regeln.”
Hur fungerar beloppsspärren?
Beloppsspärren innebär att ett underskottsföretag inte får dra av underskott som uppkommit före det beskattningsår då spärren träder in med ett högre belopp än 200 procent av den utgift som den nya ägaren eller de nya ägarna har betalat för att få det bestämmande inflytandet, eller för att förvärva andelar med mer än 50 procent av röstetalet i underskottsföretaget (40 kap. 15 § IL).
Innan man beräknar beloppsspärren ska man minska utgiften med kapitaltillskott som underskottsföretaget har fått under en viss tidsperiod, se Kapitaltillskott ska räknas av från utgiften nedan.
Beloppsspärren innebär således att underskottsföretaget får göra avdrag för ett underskott från tidigare år med högst ett belopp som motsvarar utgiften för andelarna minskat med de kapitaltillskott som ska räknas av multiplicerat med två, d.v.s. (utgiften för andelarna – kapitaltillskott) x 2. Om underskottet från tidigare år är större än det beräknade beloppet faller rätten till avdrag för den överskjutande delen av underskottet bort för all framtid.
Läs om att beloppsspärren ska tillämpas vid de olika ägarförändringssituationerna (situation 1, 2 och 3) i 40 kap. 10–12 §§ IL.
Syftet med beloppsspärren
Beloppsspärren har skapats för att man vill motverka handel med företag vars värde i huvudsak består av rätten till avdrag för tidigare års underskott, framför allt skalbolag. Vid lagstiftningsarbetet har man utgått från att ju högre köpeskillingen för aktierna i ett företag är i förhållande till värdet av underskottet, desto mer substans finns det i bolaget och behovet av en beloppsspärr blir då mindre (prop. 1993/94:50 s. 259).
