För aktieägare i fåmansföretag – Rätt lön år 2020 (3:12-reglerna)

Utbetalda löner påverkar storleken på gränsbeloppet. Det avgör hur mycket utdelning som blir lågbeskattad för delägare i fåmansbolag. Ju högre löner, desto lägre skatt på utdelning, kan man säga förenklat. Här beskriver vi löneunderlagsregeln för beräkning av gränsbeloppet i K10:an:

Man måste äga mer än 4 % av bolagets andelar och andelarna ska vara kvalificerade. Man själv eller en närstående måste ta ut en tillräcklig lön, den får inte understiga det lägsta av:

1. 400.800 kronor (6 inkomstbasbelopp, IBB) ökat med fem procent av den totala lönesumman i företaget eller
2. 641.280 kronor

Har bolaget totala löner som överstiger 4.810.000 kronor så måste man själv eller en närstående ta ut det högre lönekravet 2) 641.280 kronor.

Nedan är ett exempel på en beräkning av lönekravet vid lägre lönesummor:

Totala löner inklusive ägarens i bolaget år 2020 – 2.500.000 kronor

1. 6 IBB + 5% av 2.500.000 kronor = 525.800 kronor
2. 641.280 kronor

Lägsta lönekravet blir enligt 1): 525.800 kronor

Uppfylls lönekravet beräknas gränsbeloppet så här: totala löner reducerat med statliga stöd * 50 %.

Exempel: 2.500.000 kronor – 200.000 kronor = 2.300.000 kronor * 50 % ger 1.150.000 kronor att redovisa som gränsbelopp.

OBS! Med statliga stöd avses också permitteringsstödet. Men: Var försiktig! Rätt till stöd kan falla bort om man betalar ut extra lön till ägare i slutet av året för att uppnå lönekravet. Läs mer här.

Enmansföretagarens lönekrav för att kunna använda huvudregeln är 421.900 kronor. Då kan hen redovisa 210.950 kronor i gränsbelopp.

Om man inte kan använda huvudregeln använder man sig av förenklingsregeln, som ger fastställt gränsbelopp om 183.700 kronor. Den fördelas utifrån ägarandelar i bolaget, t.ex. Hen äger 60 % av andelarna, 183.700 kronor * 60 % = 110.220 kronor i gränsbelopp.