Hej Niklas och Jenny

Jag har tagit del av tillväxtverkets pressmeddelande från 18/5 2020 och har följande fråga. För säkerhetsskull poängterar jag att nedanstående inte är någon ovanligt scenario

Ett bolag (A) äger bolag B och C. Bolagen har rätt att utväxla koncernbidrag. Bolag A som är ett holdingbolag har ingen egen egentlig verksamhet och har därmed ett resultat nära noll. Bolag B verkar inom IT-sektorn har fram till pandemin upparbetat ett gott resultat men har nu inte beläggning för sina konsulter och kortidspermitterar. Vid räkenskapsåret slut (2020-06-30) kommer Bolag B ha ett skattemässigt överskott. Bolag C verkar inom resenäringen och har för närvarande en mycket svår situation. Bolag C har tagit del av de hjälpinsatser som tillhandahålls med det är trots det tveksamt om verksamheten kommer att överleva. Bolag C kommer under alla omständigheter ha ett skattemässigt underskott vid räkenskapsårets slut.

Bolag B ger vid räkenskapsåret slut ett koncernbidrag till Bolag C. Bolag Bs skattemässiga resultat minskar därmed och analogt med detta ökar Bolag Cs skattemässiga resultat. För enkelhetens skull säger vi att skattemässigt resultat i bolag B och C uppgår till 0 kr efter koncernbidrag. Detta är helt i linje med lagstiftarens intention ur ett inkomstskatterättsligt perspektiv eftersom koncernbidragets skatteutjämnandeeffekt uteslutande är en skatteregel. Totalt sett spar koncernen likviditet motsvarande skatten på koncernbidraget som ges från Bolag B till Bolag C. Denna likviditet förs sedan vidare till Bolag C vars livskraft därmed ökar och möjligheten till att verksamheten överlever och därmed kan hålla folk i arbete ökar.

Det finns möjligen en tro att koncernbidraget endast är en bokföringstransaktion för att minska skatt, vilket är fel. I och med att koncernbidraget ges så uppkommer en Fordran/Skuld motsvarande storleken på koncernbidraget mellan bolag B och C. Om man bolag C har bristande likviditet, vilket är fallet i förevarande fall, så kommer C att begära att få sin fordran reglerad och därmed erhålla likvida medel från bolag B.

Vidare anser jag att svenska lagstiftning innehåller regler som är väl lämpade för att förhindra handel med underskottsbolag, genom såväl beloppsspärr som koncernbidragsspärr

Jag är fullt på det klara med att koncernbidrag ur ett aktiebolagsrättsligt perspektiv är att jämställa med en utdelning och det därmed skapar huvudbry för verket utifrån nu rådande situation.

Men det fall som här redovisats, som jag åter igen dristar mig att påpeka inte är ovanligt, skapas ett hinder att rädda företag och arbetstillfällen genom den snäva synen på koncernbidrag – och jag har svårt att tro att det ligger i linje med såväl regeringens som verkets önskan.

Det vore rimligt att man i sammanhanget undantar koncernbidrag som ges för att täcka under räkenskapsårets uppkommen förlust.

Jag hoppas att Tillväxtverket ser logiken i mitt resonemang och tar hänsyn till det i framtida bedömningar

Med vänliga hälsningar

Allians Revision & Redovisning AB